Videoredigering på dator kallas icke-linjär redigering eftersom man kan stuva om och ta bort klipp som man vill. Det sparar nästan fyra gånger mer tid än linjär redigering med videobandspelare. I dagsläget är allt som behövs för att redigera en enkel videofilm kunskap om hur ett vanligt datorprogram fungerar.
Så klipper man
När man klipper en film brukar man dela in hela processen i ett antal delmoment:
- Ladda in videomaterialet i datorn (loggning eller batch/capture).
- Lägg klippen i rätt ordning (grovklippning).
- Justera och "trimma" klippen och ljudets längd (finklippning).
- Lägg in effekter såsom övertoningar, wipes med mera (effektläggning).
- Lägg på texter såsom för- och eftertext.
- Ändra färger så att de stämmer överens (färgkorrigering eller color correction).
- Lägg på ljud i form av punkteffekter och atmosfärljud (ljudläggning).
- Lägga till musik (musikläggning).
- Ställa in rätt ljudnivå för varje enskilt ljud (mixning).
- För över till videoband, optisk skiva (Blu-ray) eller som en datorfil (export).
Ladda in i datorn
Du kan antingen ladda in bilderna via en videobandspelare som är kopplad till datorn, men då sker en viss kvalitetsförlust när materialet omvandlas till digitalt från analogt. Använder du i stället digital utrustning hela vägen som till exempel DV-formatet, kopieras materialet digitalt och ingen som helst kvalitetsförlust sker.
Bilderna läggs upp likt en storyboard och du kan med några enkla musklick ändra ordningen på bilderna, och experimentera med dem för att få fram bästa resultat. Varje klipp kan tas bort och ändras till skillnad från videobandspelare, där varje klipp ligger fast, och kan inte ändras förrän nästa generation redigering.
Redigeringens beståndsdelar
Den digitala redigeringen består förutom av en kraftfull dator (PC, Macintosh eller någon annan arbetsstation) av tre delar:
- Optiskt/magnetiskt minne. Ett optiskt eller magnetiskt minne där bilderna finns inspelade. Varje bildruta har sin egen adress (tidkod), så datorn kan blixtsnabbt läsa vilken bild som helst i minnet. Det blir inga söktider. I dag kör vi ofta med hårddiskar som lagringsmedia.
- Redigeringslista (EDL). En redigeringslista är en lista som innehåller en uppställning av de scener redigeringen valt ut, deras ingångsadress, utgångsadress, typ av klipp med mera. Brukar oftast kallas EDL, Edit Decision List. Till skillnad från traditionell redigering sker aldrig någon kopiering. Bilderna ligger där de ligger i den ordning de spelades in. När datorn visar det redigerade materialet plockar den fram bilderna ur minnet med ledning av redigeringslistan och visar dem i vald ordning.
- Datorprogram. Det finns flera olika datorprogram för redigering för såväl amatörer som proffs. Konsumentprogrammen blir allt mer avancerade och snarlika proffsens program.
SD och HD
Generellt brukar man skilja på kvaliten på materialet efter två typer: standard definition (SD) och high definition (HD). SD har sitt ursprung ur TV-systemet PAL som har en upplösning på 720 x 576 pixlar. Allt över 720 pixlar brukar kallas HD.
HD kräver dessutom mer av datorn för att fungera optimalt. Exempel på HD-format är HDCAM och HDV. DV är å andra sidan ett SD-format.
DV har en datahastighet på 25 megabits per sekund. Eftersom det går åtta bitar på en byte blir det 3,5 megabyte per sekund. Därför kräver en timmes DV 12,6 gigabyte utrymme på lagringsmediet. Men då måste man komma ihåg att det endast gäller bilden - ljudet är inte inräknat.
Exempel på videoredigeringar
Man kan dela in videoredigeringar i två kategorier: system och program. Ett redigeringssystem är en hel dator plus program som är byggd enbart för videoredigering. Prislappen blir naturligtvis därefter som kan hamna på mångmiljonbelopp. Men samtidigt är redigeringssystem det mest kraftfulla alternativet eftersom alla delar är gjorda för att arbeta tillsammans. Avid Media Composer och Media 100 är exempel på redigeringssystem.
Ett program är däremot inget annat än ett datorprogram och det finns mängder av dessa. Det varierar allt från gratisprogram till de som kostar flera tusenlappar, men de är generellt sett mycket billigare än ett redigeringssystem. Däremot måste du från början ha en dator och den måste även vara kompatibel med programmet. Apple Final Cut Pro, Adobe Premiere och Windows Live Movie Maker är exempel på redigeringsprogram.
Avid
Avid är världsdominerande inom videoredigering. De har oftast dedikerad hårdvara för både Macintosh och Windows, och både film och video går att redigera på deras system. Avid sägs också ha de mest omfattande digitala verktygen för TV, film, video, reklam och musikvideo.
Avid är egentligen ett företag som producerat många typer av program och system, men på grund av att gränssnittet fungerar på samma sätt i varje program, kallar man de vanligtvis för Avid-system.
Några produkter från Avid är bland annat Media Composer och Symphony Nitrix DX.
Som enskilt datorprogram har Avid många konkurrenter. Det är oftast inte förrän i större skala som Avid visar sin verkliga styrka, vilket gör att företaget i huvudsak riktar sig till stora produktionsbolag.
Final Cut Pro
Final Cut Pro (ofta förkortat FCP) är ett professionellt redigeringsprogram som fått mycket beröm för sitt gränssnitt och kraftfulla utförande. Byggt från grunden av Apple för att arbeta tillsammans med deras datorer gör det till ett stabilt program. Final Cut Pro klarar både att redigera film och video i olika upplösningar så det är därför ett väldigt flexibelt program.
När Apple introducerade Final Cut Pro på marknaden var det en mindre revolution. Priset på mindre än 10 000 kronor var väldigt billigt för ett program i den här kalibern. På den tiden var det inte omöjligt med tio gånger högre pris för ett program med samma funktioner. Därför tog Apple snabbt marknadsandelar.
Lillebrodern Final Cut Express (FCE) är en nedbantad version för den som inte behöver alla avancerade funktioner som finns i Pro-versionen. Gränssnittet är identiskt så det är inga problem att gå från den mindre till den större, eller att uppgradera vid ett senare tillfälle.
Premiere Pro
Ett program i samma prisklass som Final Cut Pro är Premiere Pro från Adobe. Det finns också en billigare och nedbantad variant som kallas Premiere Elements.
Tack vare sin integration med andra program i Adobe-familjen, till exempel After Effects och Encore, är Premiere ett mycket kompetent verktyg. Adobe After Effects är ett motion graphics- och compositing-program för digitala specialeffekter. Encore används för att producera DVD- och Blu-ray-skivor.
Media 100
Ett privsvärt alternativ till Avid-systemen är Media 100-systemen. Precis som Avid är Media 100 ingen redigering utan ett företag, men som använder företagsnamnet i sina produktnamn.
Media 100 har byggt upp ett starkt rykte på grund av sin popularitet. Systemen finns för både Macintosh och Windows.
Vegas Video
Vegas Video är en liten uppstickare som Sony köpte upp från Sonic Foundry. Kraftfulla ljudredigeringsmöjligheter och naturligtvis bra stöd för videoformat från Sony.
Edius
Grass Valley gör både hård- och mjukvarusystem. Edius finns i många olika versioner, både för enkel SD till större HD-projekt.
Apple iMovie
Apples videoredigeringsprogram för amatörbruk. Mycket smidigt och lätt program att börja med och som också vuxit mycket sedan första versionen.
Windows Live Movie Maker
Movie Maker är Microsofts motsvarighet till Apples iMovie. Det går att ladda ned kostnadsfritt från Microsofts webbplats och fungerar enbart på Windows.
Lightworks
Edit Share heter företaget som producerar redigeringssystemet Lightworks. Det är ett professionellt system med stora möjligheter till anpassning, dock inte så utbrett som exempelvis Avid. Många filmklippare gillar att redigera i Lightworks. Lightworks har släppts som öppen källkod, vilket innebär att du kan ladda ned det gratis eller bygga vidare på det.
16 kommentarer