Videoredigering på dator

Videoredigering på dator är (liksom att klippa film på ett klippbord) icke-linjärt eftersom man kan stuva om och ta bort klipp som man vill. Det sparar nästan fyra gånger mer tid än linjär redigering med videobandspelare. Allt som behövs är i princip kunskap om hur en vanlig dator fungerar, för att kunna redigera en enkel videofilm.

Arbetsgången vid icke-linjär redigering

1. Ladda in materialet i datorn.
2. Lägg klippen i den ordning de skall vara i.
3. Justera klippen och dess ljud efter behag.
4. Lägg in effekter såsom övertoningar, wipes etc.
5. Lägg på texter såsom för- och eftertext.
6. Ljudläggning av punkteffekter och atmosfärljud.
7. Musikläggning.
8. Spela över till videoband.

Ladda in i datorn

Du kan antingen ladda in bilderna via en videobandspelare som är kopplad till datorn, men då sker en viss kvalitetsförlust när materialet omvandlas till digitalt från analogt. Använder du istället digital utrustning hela vägen som t.ex. DV formatet, kopieras materialet digitalt och ingen som helst kvalitetsförlust sker.

Bilderna läggs upp likt en storyboard och du kan med några enkla musklick ändra ordningen på bilderna, och experimentera med dem för att få fram bästa resultat. Varje klipp kan tas bort och ändras till skillnad från videobandspelare, där varje klipp ligger fast, och kan inte ändras förrän nästa generation redigering.

Redigeringens beståndsdelar

Den digitala redigeringen består förutom av en kraftfull dator (PC, Macintosh eller någon annan arbetsstation) av tre delar:

• Optiskt/magnetiskt minne
• Redigeringslista
• Datorprogram

Optiskt/magnetiskt minne

Ett optiskt eller magnetiskt minne där bilderna finns inspelade. Varje bildruta har sin egen adress (tidkod), så datorn kan blixtsnabbt läsa vilken bild som helst i minnet. Det blir inga söktider. Minnet kan till exempel bestå av utbytbara optiska diskar med 1-2 timmar material på varje, eller vanliga hårddiskar. 1 GB är lika med 4 timmar och 30 minuter DV-video, så 40 GB bör lagra cirka 3 timmar video.

Redigeringslista (EDL)

En redigeringslista är en lista som innehåller en uppställning av de scener redigeringen valt ut, deras ingångsadress, utgångsadress, typ av klipp med mera. Brukar oftast kallas EDL (Edit Decision List).

Till skillnad från tradiontell redigering sker aldrig någon kopiering. Bilderna ligger där de ligger i den ordning de spelades in. När datorn visar det redigerade materialet plockar den fram bilderna ur minnet med ledning av redigeringslistan och visar dem i vald ordning.

Datorprogram

Det finns flera olika datorprogram för redigering för såväl amatörer som proffs. Konsumentprogrammen blir allt mer avancerade och snarlika proffsens program.

Exempel på redigeringssystem

Man brukar dela in videoredigeringar i två kategorier: system och program.

Ett redigeringssystem är en hel dator plus program som är byggd enbart för videoredigeringar. Prislappen blir naturligtvis därefter som kan hamna på mångmiljonbelopp. Men samtidigt är redigeringssystem det mest kraftfulla alternativet eftersom alla delar är gjorda för att arbeta tillsammans. Avid Symphony, Media 100 HD och Lightworks är exempel på redigeringssystem.

Ett program är däremot inget annat än ett datorprogram och det finns mängder av dessa. Det varier allt från gratis till flera tusenlappar, men de är generellt sett mycket billigare än ett redigeringssystem. Däremot måste du från början ha en dator. Apple Final Cut Pro, Adobe Premiere och Microsoft Windows Movie Maker är exempel på redigeringsprogram.

För en komplett lista över redigeringsprodukter, gå till Video Guys.

Avid

http://www.avid.com

Avid är världsdominerande inom videoredigering. De har oftast dedikerad hårdvara för både Macintosh och Windows, och både film och video går att redigera på deras system. Avid sägs också ha de mest omfattande digitala verktygen för TV, film, video, reklam och musikvideo.

Avid är egentligen ett företag som producerat många typer av program och system, men på grund av att gränssnittet fungerar på samma sätt i varje program, kallar man de vanligtvis för Avid-system.

Några produkter från Avid är bland annat Film Composer, Xpress och jätten Symphony. Avid har också släppt en nedbantad gratisversion av XPress som är specialiserad på redigering av DV.

Avid har även köpt upp Pinnacle Systems, som tillverkade redigeringsprogram både för professionellt- och konsumentbruk. De har gjort program såsom Pinnacle Studio och system som Pinnacle Liquid Edition. Fler företag inom Avid-koncernen är DigiDesign som producerat ljudbearbetningsprogrammet ProTools.

Media 100

http://www.media100.com

Ett privsvärt alternativ till Avid-systemen, under halvmiljonen, är Media 100-systemen. Precis som Avid är Media 100 ingen redigering utan ett företag, men som använder företagsnamnet i sina produktnamn.

Media 100 har byggt upp ett starkt rykte på grund av sin popularitet. En del proffs har dock tvivlat på sändningskvaliten. Systemen finns för både Macintosh och Windows.

Några produkter från Media 100 är Media100 HD samt en realtids-redigering med det kryptiska namnet 844/X.

Exempel på redigeringsprogram

Final Cut Pro

http://www.apple.com/finalcutpro/

Final Cut Pro (ofta förkortat FCP) är ett professionellt redigeringsprogram som fått mycket beröm för sitt gränssnitt och kraftfulla utförande.Byggt från grunden av Apple för att arbeta tillsammans med deras datorer gör det till ett stabilt program. Final Cut Pro klarar både att redigera film och video i olika upplösningar så det är därför ett väldigt flexibelt program.

När Apple introducerade Final Cut Pro på marknaden var det en mindre revolution. Priset på mindre än 10 000 kronor var väldigt billigt för ett program i den här kalibern. På den tiden var det inte omöjligt med tio gånger högre pris för ett program med samma funktioner. Därför tog Apple snabbt marknadsandelar.

Lillebrodern Final Cut Express (FCE) är en nedbantad version för den som inte behöver alla avancerade funktioner som i Pro-versionen. Gränssnittet är identiskt så det är inga problem att gå från det ena till det andra, eller för att byta upp sig vid ett senare tillfälle.

Premiere

http://www.adobe.com/premiere

Ett bra och prisvänligt konsumentalternativ för PC (tidigare även för Macintosh) är redigeringsprogrammet Premiere från Adobe.

Tack vare sin integration med andra program i Adobe-familjen, till exempel After Effects, är detta ett mycket kompetent verktyg. Adobe After Effects är ett motion graphics- och compositing-program för digitala specialeffekter.

Andra exempel på redigeringsprogram

Det finns mängder av redigeringsprogram på marknaden. Men de mest kända finns i listan ovan. Här följer däremot lite andra typer av program som kan vara värt att känna till, både program som är gratis och som riktar sig till semiprofessionella filmare.

Vegas Video

http://www.sonymediasoftware.com/products/vegasfamily.asp

Vegas Video är en liten uppstickare som Sony har köpt upp från krisdrabbade Sonic Foundry. Kraftfulla ljudredigeringsmöjligheter.

DVRaptor

http://www.canopuscorp.com/

Canopus gör både hård- och mjukvarusystem som bland annat DVRaptor och DVRex. De arbetar främst tillsammans med DV och FireWire i Windows.

CineStream

http://www.discreet.com

Ett mycket stabilt semiprofessionellt redigeringsprogram för Macintosh som redigerar digital video.

CineStream köptes upp av Discreet (som numera är ägare) från Media 100. Och Media 100 köpte i sin tur upp det från skaparna Digital Origin. Programmet hette från början EditDV, men efter uppköpet av Media 100 fick programmet namnet CineStream.

Apple iMovie

http://www.apple.com/se/imovie

Apples videoredigeringsprogram för amatörbruk. Mycket smidigt och lätt program att börja med och som också vuxit mycket sedan första versionen.

Microsoft Windows Movie Maker

http://www.microsoft.com/windowsXP/moviemaker/

Movie Maker är Microsofts motsvarighet till Apples iMovie. Det följer med Microsofts operativsystem Windows nyare versioner.

Lightworks

http://www.lwks.com/

Lightworks heter företaget som producerar ett redigeringssystem med samma namn. Det är ett professionellt system med stora möjligheter till anpassning, dock inte så utbrett som exempelvis Avid. Många filmklippare gillar att redigera i Lightworks.

Peter Dahlgren
Publicerad 2002-08-20
uppdaterad 2004-04-16