Grundläggande färgkorrigering

"Fan, den där bilden blev överexponerad". När man kommer hem efter en inspelning och upptäcker att bilderna som såg så fina ut i kamerasökaren i stället visade sig vara "lite" sämre än väntat blir man förkrossad. Man har varken tid eller pengar för att ta om bildern - en fotograf från Kiruna måste flygas in, och en skådespelare från Malmö måste medverka.

Vad gör man då? Tja, man är tvungen att fixa det i efterarbetet. Det finns många ord för detta; färgkorrigering, färgsättning och color correction.

Färgkorrigering

Anledningen till att man korrigerar färgerna, ljuset eller högdagrarna (de ljusaste partierna) är för att alla klipp ska vara så lika varandra som möjligt. Filmer spelas sällan in i manusets ordning och därför är det väldigt svårt att få samma färger och ljus på två bilder som i manuset hänger ihop, men som är inspelade på två olika tidpunkter.

Även om det inte är många som tänker på det, så går det faktiskt att korrigera många saker i efterhand! Men förvänta inga underverk - du kan inte rätta till en färgfattig och överexponerad bild till en perfekt bild med sprakande färger. Du kan däremot göra avsevärda förbättringar.

Bild med grönstick
Foto: Peter Dahlgren
Den här videobilden ser rätt okej ut - eller? Ta en titt på bilden nedan och jämför!
Bild med korrigerad grönstick, normal färg
Foto: Peter Dahlgren
Med lite färgkorrigering kan vi åstadkomma mindre underverk på bilderna som tar bort grönsticket och liknar verkligheten mera. Notera dock att himmelen blivit mer blåaktig. När man minskar med en färg, är risken stor att den motsatta färgen förändras. Det gäller att ha bra koll på färgsystemet och vilka färger som påverkar varandra.

Olika korrigeringsmetoder

Som du förmodligen märkte på bilderna ovan, lägger man sällan märke till dessa felbalanserade bilder - om man inte har ett tränat öga. Ett tränat öga får man som vanligt i filmbranschen bara genom träning och träning, men för att underlätta kan man svara på följande frågor: Ta vara på första intrycket, vilken färg har bilden i allmänhet. På vilket sätt påverkar det bilden om jag exempelvis minskar denna färg?

Du kan experimentera själv med ditt redigeringsprogram (exempelvis Premiere eller Photoshop om du så vill) för att korrigera färger och ljus:

Ljusstyrka och kontrast (brigtness and contrast)

Detta är det enklaste sättet att förändra ljuset i bilden. Alla pixlar korrigeras i både högdagrar, skuggpartier och mellantoner. Brukar dock inte ge något imponerande resultat.

Färgkorrigering (color correction/balance)

Ändrar färgerna rött, grönt och blått som ingår i vårt färgsystem. Användbart om du vill korrigera färgstick, eller skapa specialeffekter.

Nivå (level)

Nivåkorrigeringar är lite svårare. Detta ändrar också ljusstyrkan och kontrasten i bilden, men med större precision. Här kan man ändra högdagrar, skuggpartier och mellantoner var för sig, vilket gör att du kan ändra ljuset där du vill. Nivåkorrigeringar utförs i ett histogram, som du kan läsa om längre ner.

Gamma (gamma correction)

Att ändra gamman korrigerar mellantonerna och gör bilden mörkare eller ljusare, utan att ändra högdagrar och skuggpartier.

Nyans och färgmättnad (hue and saturation)

Dessa filter kan korrigera färgerna på ett annat tillvägagångssätt. Nyansen (färgtonen) "vrider om" färgschemat för bilden och färgmättnaden gör färgerna mer eller mindre mättade.

Histogram

Om man vill ta reda på hur mycket i bilden som är högdagrar (de ljusaste delarna), skuggpartier och mellantoner kan man ta hjälp av ett så kallat histogram. Där ser man en liten kurva varpå dessa värden presenteras. Man kan även få en utförlig beskrivning genom att välja att visa grundfärgernas (RGB) histogram.

Histogram (en form av diagram som visar skuggpartier, mellantoner och högdagrar)
Här ser vi histogrammet för bilderna ovan. Den talar om att bilden har relativt få mörka partier, medan mellantonerna dominerar. De ljusaste partierna illustreras av en liten "topp" till höger.

Slarv på inspelnigen - vanligaste felet

Det vanligaste felet bland amatörer som får onaturligt röda bilder, eller liknande, är slarv. Ta ett titt på nedanstående exempel.

Du spelar in två exteriör-scener som hänger ihop och råkar vitbalansera den ena tagningen fel. Den ena tagningen blir onaturligt blå och den andra har en normal färg. Det går att korrigera detta något, men om bilden innehåller en flicka med blå klänning är det kört. Enda sättet att få det att fungera är att kompromissa - du måste låta klippens färger gå halva vägen var. På den tagning som blev bra får du lägga till lite blåare färger, och på den sämre får du försöka fixa till det.

Detta är ingen speciellt bra metod, men den funkar. Det är därför man redan på inspelningsplatsen måste besluta sig om vilken färg bilderna ska ha. Det är ju inte speciellt svårt heller, även om många tycker det är onödigt - det är bara att trycka på vitbalanseringen.

Om du jobbar med film däremot, får du ladda filmkameran med en film för dagsljus (5 600 Kelvin) eller konstljus (3 200 Kelvin).

Vad gäller video så är en överexponering lika med döden. Video klarar sällan mer än ett bländarsteg över ett normalvärde. Högdagren blir då helt vitt, utfrätt. Där har filmen ett överläge, eftersom den klarar ett par bländarsteg extra utan att direkt riskera en fatal överexponering.

Sätt betyg

8

Skriv kommentar