Själva klappan kan antingen vara en kritbräda eller en whiteboard. På vissa klappor finns det även en speciell färgkarta (color reference chart) som filmlaboratoriet använder för att korrigera färgerna (så kallad färgsättning). Men det är vanligare med separata färgkartor än att de sitter ihop med klappan. Färgkartorna är dock inte nödvändigt om man jobbar med video, utan då spelar man in en testbild (balkar) i början av videobandet.

Så använder man klappan

Användandet av klappan går till på det viset att den som håller i klappan (C-fotografen) läser upp scen- och tagningsnummer högt och tydligt. Därefter slår han eller hon ihop klappan så att ett stark klappljud bildas. Både bilden och ljudet av när klappan går ihop registreras, för att sedan pusslas ihop med varandra vid klippningen. Scen- och tagningsnummer måste finnas med på ljudbandet, annars är det väldigt svårt att hitta rätt ljud till rätt bild.

Skulle man fumla med klappan så man är tvungen att slå om den, bör man säga att "andra klappan gäller" på ljudbandet.

Efterklapp

Efterklapp (end slate) är när klappan slås ihop i slutet av tagningen, om man av någon anledning inte kunnat slå klappan vid tagningens start. Efterklappan hålls alltid upp-och-ned!

Synk

Klappan används som sagt för att synkronisera ljudet. Om man spelar in ljudet separat på exempelvis en DAT-bandspelare (Digital Audio Tape) måste man på något sätt synkronisera bilden med ljudet. Genom att man med klappan slår den så att ett högt klappljud bildas, kan synkläggaren pussla ihop bilden där klappan går ihop och ljudet när klappan smälls.

Ett annat sätt att synka ljudet är med hjälp av elektroniska siffror styrda av en tidkod från kameran, bandspelaren eller en intern klocka. Denna typ av klappa är desto mer exaktare, eftersom synkläggaren bara behöver se till så att tidkoden på filmen eller videobandet motsvarar ljudbandets.

Benämningar

På klappan finns det även ett antal termer som kan vara kryptiska för den oinvigde. Normalt sett så finns alltid datum, produktionens titel samt regissörens- och fotografens namn med på klappan.

SCENE

Scennumret följt av bildvinkeln. En scen kan innehålla flera olika vinklar, t.ex. en helbild och tre närbilder. På klappan anges därför både scen- och bildnummer, 4:1, vilket är den första bilden i scen 4. Amerikanare tycks snarare föredra formatet 4A, där A står för den första bildvinkeln.

TAKE

Det här är nog de flesta medvetna om vad det betyder: antal (om)tagningar på den aktuella scenens bild.

DAY / NIGHT

Dag- eller nattagning enligt manus. Det är också vanligt att det står "nite" i stället för night.

INT / EXT

Precis som i manuset skriver man ut om scenen utspelar sig inomhus (interiört) respektive utomhus (exteriört).

MOS

Stumtagning där enbart bilden spelas in. Betyder egentligen "Mit Out Sound" som är en tagen amerikansk term ("without sound") som härstammar från en tyskfödd legend på 30-talet. Motsatsen är synktagning. Vid stumtagning slås aldrig klappan, annars kan ju synkläggaren leta sig fördärvad på ett ljud som inte finns.

SYNC

Samtidig ljudinspelning (så kallad synktagning). Vid synktagning slås alltid klappan.

ROLL

Egentligen en mycket allmän term för längden på film. Längden kan exmpelvis vara en "120-rulle", det vill säga 120 meter. Arbetar man med video kan man ange videobandets nummer.

Rengörning av klappan

Kritbräden behöver bara ett blött papper för att avtorkas, whiteboard är dock lite svårare. För det första gäller det ju att inte använda permanenta pennor - då är man illa ute. Det finns flera olika fläckborttagningsmedel för att rengöra dem, men det är viktigt att man kontrollerar vad för något man sprutar på klappan, annars kan markeringarna suddas ut.

När man är på inspelning räcker det med att rita med pennan på det "skadade" området och därefter snabbt sudda ut det. Då kan man tillfälligt rengöra de värsta skavankerna på klappan. När man kommer hem får man rengöra den ordentligt.

Inköpsställen

Funderar du på att köpa en klappa kan du bege dig till följande webbplatser:

• Smultronstället (Svenska Filminstitutet)
• Film Tools

Peter Dahlgren
Publicerad 2002-08-20
uppdaterad 2004-04-02