Ljussättning för film

Varför sätter man ljus för att filma? Enkelt kan man säga att det finns tre anledningar: för att kameran ska få tillräckligt med ljus för att exponera, för att få rätt kontrast i bilden och för att skapa stämning.

Konsten att ljussätta

Konsten att sätta ljus för film kräver otroligt mycket övning och tar väldigt lång tid att lära sig. Det finns egentligen inte några rätt eller fel när man ljussätter, det gäller snarare att man tar tillvara på varenda ljuskälla man har och tänker logiskt. Varifrån kommer ljuset och var kan jag sätta lamporna för att det ska likna det naturliga ljuset?

Ett ljus som faller in genom ett fönster kan man vända till sin fördel genom att använda det som huvudljus. För att lätta upp skuggor och kontraster i bilden kan man lägga ett ljus på motsatta sidan. Detta är betydligt enklare än att dra för persiennerna och ljussätta rummet från "scratch".

Readhead-lampa riktas av ljussättare
Foto: Peter Dahlgren
Elektrikern och filmfotografen arbetar nära varandra för att skapa den ljussättning som behövs för scenen. På bilden syns en Redhead-lampa på 650 W från företaget Ianiro (notera dock att den är felvänd - sladden ska vara nedåt).

Vad är en bra ljussättning?

Ett bra ljus ska för det första ge kameran tillräckligt med ljus för att exponera. För det andra så ska ljuset uppfylla de krav man har, kanske ge bilden en väldigt dramatisk och förvrängd antydan som i skräckfilmer. Men samtidigt ska det inte synas att man har ljussatt motivet ifråga, för då går ju illusionen av verklighet förlorad.

Grundljussättning

All ljussättning utgår från en grundljussättning. Sedan kvittar det om man har fyra lampor eller hundra lampor - alla sätts nämligen efter samma princip. Lamporna sätts heller nästan aldrig framifrån - bilden blir då otroligt platt och tråkig. I stället placerar man lamporna från sidorna så att man får lite kontrast i bilden.

När man sätter ljus börjar man alltid med ett så kallat huvudljus (key light), vilket också är det viktigaste och starkaste ljuset. Huvudljuset är placerat cirka 45 grader från kameran - dock inte bakom. Huvudljuset bör placeras så att det liknar en naturlig ljuskälla, som till exempel en sol eller taklampa.

Därnäst sätter man ett lättningsljus (fill light) från andra sidan som lättar upp kontrasterna som huvudljuset ger. Lättningsljuset är därför något svagare och mjukare än huvudljuset och detta kan åstadkommas genom att man placerar lampan längre ifrån motivet alternativt genom att sätta filter och difussorer på den.

Med ett så kallat bakljus (back light) urskiljer man motivet från bakgrunden samtidigt som man skapar djup genom att axel- och huvudpartier får lite högdagrar, det vill säga ljusare partier i bilden.

Bilder utan bakljus blir ofta platta och tråkiga. Glöm bara inte att se till så att bakljuset inte ger inslag i kameran. Är bakgrunden för mörk sätter man också ett bakgrundsljus (background light) som riktas snett in mot bakgrunden. Den tar även bort skuggor som de andra lamporna kastar bakåt.

Grundljussättning

Low key-belysning

Low key-belysning

Low key-belysning är en term som innebär att man ljussätter med endast en ljuskälla från ett håll som är direkt riktad mot motivet. Low key-ljus kan vara användbart om man vill förhöja dramatiken och spänningen i en scen med hjälp av starka kontraster mellan ljust och mörkt - som till exempel i en skräckfilm. Och med ljuset mer från sidan ger det en starkare silhuett på motivet.

High key-belysning

High key-belysning

High key-ljussättningen använder, till skillnad från low key, lampor som huvudljus och lättningsljus, vilket kan vara direkt eller diffus. Lättningsljuset är något svagare och tillsammans lyser de upp bakgrunden helt. High key-belysningen ger ett ganska jämnt ljus och skapar en allmän känsla av ljus och kan i vissa fall ge en känsla av romantik. Om man tillsätter ett bakljus ger det högdagrar i form av en ljusring eller gloria runt håret och axlarna. En lampa rakt framifrån får ögonen att gnistra.

Silhuett

Silhuett

En silhuetteffekt uppstår när man belyser motivet bakom eller bakifrån som på så vis skapar en underexponerad förgrund. Lamporna riktas mot bakgrunden för det område där motivet sitter. Den här effekten används ofta vid anonyma intervjuer och då är interjvupersonen vanligen placerat framför ett fönster som ger ett starkt bakljus. Motivet blir helt enkelt underexponerat.

Om ljuset som kommer in genom ett fönster är alltför starkt, kan man ta hjälp av så kallade gråfilter (ND-filter). Ett gråfilter fungerar som ett par solglasögon och släpper igenom minde ljus än fönsterglaset, utan att ändra färgen på ljuset.

Reflektorskärmar

Ett annat sätt att arbeta med lättningsljus är så kallade reflex- eller reflektorskärmar. En reflektorskärm är en vit pappersskiva (eller liknande aluminiumfolie) som reflekterar solljuset eller lampljuset tillbaka mot motivet och lättar upp kontrasterna. Om det behövs kan man även använda sig av vita frigolitskivor. Det viktiga är att färgen är i någon form av gråskala så att färgen inte ändras på ljuset.

Skapa stämning

Genom att laborera med ljussättningen kan man uppnå olika stämningar. Ett ljus fullt med kontraster ger oftast mer stämning och dramatik än en "vanlig" bild med mjukt ljus och lämpar sig väl för skräckfilmer.

Stämningen har också betydelse beroende på hur ljuset faller på motivet. En lampa som underifrån lyser upp motivet ger en hotfull och aggressiv bild av personen. Tvärtom, det vill säga från ovan, ger en lite lätt instängd känsla, vilket kan vara bra om man vill koncentrera tittarnas uppmärksamhet till en viss del av bilden.

Ljuset bör dessutom vara mjukare ju närmare kameran kommer motivet, men avståndsbilder med desto fler detaljer kan gärna ha direkt och hårt ljus såsom solljus.

Solljuset

Att filma ute kan vara ganska knepigt, åtminstone om det ska vara mot höga krav. Soljusets placering kan vara avgörande i det här läget och bilden kan bli oerhört "platt" om den kommer bakifrån fotografen och belyser motivet framifrån, vilket ger en tämligen jämn och platt belysning över hela motivet.

I stället för att ta platta bilder rakt framifrån kan du vrida kameran så att solljuset faller in snett på motivet. Det ger inte bara intressantare bilder, utan också större kontraster och bättre djup i bilden. Blir kontrasterna alldeles för stora får man tillsätta ett lättningsljus eller använda reflektorskärmar.

Indirekt ljus

Att ljussätta större områden där karaktärerna ska röra sig är betydligt mycket mer klurigare än att ljussätta ett stillastående motiv. Det kräver mer tid och resurser samtidigt som kunskaperna sätts på prov. Ofta vill man endast öka ljusnivån i den lokal eller miljö man filmar i. Detta görs genom att man "slår lampan i taket/väggen", det vill säga riktar en lampa mot taket eller väggen så att ljuset studsar ner på motivet i en mjukare skala.

Enklast vore att använda en 1 000 W-lampa eller högre och rikta denna upp mot taket. Undvik dock väggar och tak med andra färger än vitt och grått, eftersom dessa ändrar färgtemperaturen på ljuset. Tänk också på att svart färg slukar mycket av ljuset.

Naturligtvis måste man i förväg veta hur skådespelarna ska röra sig inom sceneriet innan man kan börja ljussätta - annars är ju allt arbete förgäves när man upptäcker att man ljussatt fel motiv. Märk gärna upp med maskeringstejp på golvet var skådespelaren ska röra sig, och eventuellt stanna upp. Då kan du enkelt ljussätta dessa platser och låta någon assistent stå som modell under tiden du ljussätter. Tänk bara på att assistenten har samma längd och någorlunda lik hudton som skådespelaren, annars kan du behöva förändra din ljussättning.

Sätt betyg

123

5 kommentarer

  1. Woosha
    Woosha skriver:
    Fantastiskt! Hejdå Kulturama, hej 60 000!
  2. JottePD
    Underbart! Tack så mycket, detta uppskattas i ton!
  3. john
    Mycket bra information!
  4. Johan
    Tusen tack för spännande läsning!
  5. Lennartsson design
    ja absolut! så mycket nytta man kommer att ha av denna information. Tack!

Skriv kommentar