Så skriver du ett filmmanus

Alla vet vad ett manus är - men knappast alla vet hur viktigt det är. Det är filmens grundstomme, precis som en byggnadsritning. Hur skulle det gå om alla byggde som de ville och improviserade fram byggnader? Manus måste precis som ritningen vara ett arbetsredskap att utgå ifrån. Men för att alla ska kunna läsa manus har man också enats om ett speciellt språk.

En viktig skillnad att känna till är att filmmanuset enbart beskriver en handling - den berättar inte. Det är sedan regissörens uppgift att berätta historien i form av bilder.

Från idé till färdigt manus

Innan man skriver filmmanus måste man gå igenom en mängd andra steg. Det första är naturligtvis att få fram en idé som man vill bygga filmen på. Ur idéen måste man även fastställa filmens budskap. Filmens syfte och målgrupp måste även bestämmas om filmen skall gå hem hos publiken.

Man måste göra research och lägga upp en struktur, det vill säga huvuddragen och i vilken ordning historien ska berättas. För att få en översiktlig bild över filmens innehåll och struktur gör man en synopsis. Det är oftast i den man upptäcker om filmens story verkligen håller eller inte. Efter synopsisen är det fritt fram att påbörja manusskrivandet.

Är det någon skillnad på filmmanus och litteratur?

Det är en oerhörd skillnad! För det första är ett manus uppbyggt rent tekniskt enligt särskilda formatregler, för det andra så kan man inte beskriva känslor i filmmanus - allting måste ju visas med bild, ljud eller text. "Fina" ord är inte heller något som fungerar i filmmanus, men det kan lura många amatörer. Det gäller snarare att skriva så konkret som möjligt. Ett filmmanus skrivs för verkligheten, medan en bok skrivs för fantasin.

Olika manusformat

Det finns två olika typer av manusformat för spelfilm, det ena är den amerikanska stilen och den andra tvåspaltsmanuset. Observera att för dokumentärfilmer används ett annat typ av manus.

Tvåspaltsmanuset används sällan numera, men användes tidigare främst för svensk TV-produktion och har beskrivande text i vänsterspalten och dialog i högerspalten. Det amerikanska manuset har i stället en löpande text med indrag för dialog mitt i texten. Detta är det vanligaste manusformatet av de två och det är även det vi skall titta närmare på här.

En bra film består utav tre hörnstenar: manus, manus och manus.

Alfred Hitchcock, regissör

Manusets längd

Det är oerhört svårt att säga hur långt manuset blir som film, men professionella författare använder ett standardformat i manuset för att underlätta produktionen. I detta system räknar man med i genomsnitt en spelminut per sida. Men hur kan man egentligen jämföra en sida dialog med en sida miljöbeskrivning?

Men efterhand när du får mer erfarenhet lär du dig så småningom att beräkna hur långt manuset blir. Då kan du nästan "se" filmen rullas upp på dina ögonlock. I Sverige räknas en film under 72 minuter som en kortfilm, medan man i USA anser att en kortfilm är högst 60 minuter. Allt över är därmed, som du kanske redan har räknat ut, en långfilm.

Vad är ett bra manus?

Bra fråga egentligen. Ett bra manus för mig är en berättelse som griper tag i mig och får mig att vilja veta mer. Eller får mig arg och förbannad - och dessutom undrandes hur det ska gå och vad som ska hända med karaktärerna. För att jag ska tycka om och sympatisera med personerna i berättelsen krävs det bland annat att karaktärerna är sympatiska och att vi som publik kan identifiera oss med dem. Dessutom bör manuset vara korrekt formaterat vad gäller formatregler, annars kan det lätt bli missförstånd om vad som egentligen menas.

När man tänker efter så kan ett dåligt manus till slut resultera i en jättebra och gripande film (nåja) - om regissörens intentioner är tillräckligt starka. Ett fenomenalt manus behöver å andra sidan inte betyda att det blir en bra film. Manus är ju egentligen bara text, och det är flera faktorer som avgör filmens slutliga kvalitet.

Manusets struktur - dramaturgi

Struktur, eller dramaturgi som det egentligen handlar om, är mer en mall för hur berättelsen ska fortlöpa än kreativt skapande. Man formar sin berättelse enligt vissa riktlinjer, till exempel den klassiska dramaturgin, och får därmed en berättelse som tekniskt sett liknar alla andras. I grund och botten går denna mall ut på följande:

• Börja med att ge din karaktär ett motiv eller mål, som att lösa en brottsgåta eller bli förmögen genom aktieaffärer.
• Skapa konflikt genom att placera hinder i vägen för karaktären - smarta brottslingar eller konkurenter i affärerna.
• Skapa framåtrörelse - ledtrådar och falska spår i kriminalgåtan eller ekonomiska framgångar och motgångar.
• Sluta med att konflikten får en lösning (slutet behöver varken vara väntat eller lyckligt) - kriminalgåtan löser sig eller affärsmannen gör ett jätteklipp.

Den klassiska dramaturgin är uppbyggd enligt tre akter. Vissa filmteoretiker vill därför påstå att första akten sker under sidorna 1 till 30. Akt två, då man ska fördjupa sig i karaktären och huvudkonflikten är runt sidorna 30 till 90. Och slutligen akt tre på sidorna 90 till 120. En sida räknas som sagt som en spelminut. Det genomsnittliga manuset är omkring 90 till 120 sidor långt (mellan 1,5 till 2 timmar).

Karaktärer

Du kan ha god hjälp av att skriva ner de personliga egenskaperna hos var och en av rollfigurerna. För att en rollfigur ska verka äkta måste personligheten och beteendet vara trovärdigt. Man bör också kunna urskilja hur rollfigurerna utvecklas och förändras under handlingens gång.

I manuset kommer rollfigurernas karaktär att framgå genom detaljer i deras handlingar och dialogen. Det kan även vara bra att som manusförfattare känna till mer om karaktärerna än vad som står i manuset.

Dialog

Tänk på att du skriver en dialog som ska framföras muntligt - gör meningarna korta och läs den högt så att du känner att den fungerar och låter naturlig. Och skriv alltid ut replikerna som de låter - inte som de stavas. Skriv "dom" i stället för "dem", skriv "okej" istället för förkortningen "OK". När det gäller nummer så skrivs tvåsiffriga nummer ut, såsom "trettio". Tresiffriga kan skrivas som "300". Klockslag skrivs alltid ut (exempelvis "halv tolv").

Stryk bort alla onödiga repliker i den första manusversionen som inte för handlingen framåt. Rensa också bort alla onödiga scener ur din berättelse (de som bara är där för "skojs" skull).

När jag läser egna eller andras manus brukar jag ibland byta ut repliker mellan karaktärerna. Om det går utan några som helst problem, så är det oftast stora svårigheter med såväl karaktärer som dialog. Karaktärerna är alltför lika och saknar eget språk.

Kjell Sundstedt, regissör

Rörelsen framåt

I boken "Berätta med video" av Erik och Siv Fagerholm kan vi ta del av en mycket bra och kortfattad lista från Dramatiska Institutet som beskriver hur man uppnår framåtrörelse i sin berättelse:

• En person vill göra något. Han möter svåra hinder. De tornar upp framför honom men måste övervinnas. Tittarna känner för den som är i underläge men ger inte upp. Det ger dramatik.
• Läget försvåras, t.ex. av yttre handikapp som brist på pengar eller brutet ben. Eller kanske av personens egen rädsla. Han får allt svårare att göra det han vill.
• Din huvudperson kommer i konflikt med en annan person, och den andra personen har övertaget.
• Du berättar A men inte B och skapar därmed nyfikenhet. Om tittarna ser en person som inte vågar gå över en tom gata, undrar de säkert varför.
• Du förebådar något, t.ex. en olycka. Den första bilden visar en bil i hög fart och den andra bilden en vägbom med skylten "FARA - RAS". Då väntar sig många en olycka.
• Du ger huvudpersonen en tidsfrist. Om han inte hittat bomben inom en timme så flyger hela Dramatiska Institutet i luften.

Tips vid manusskrivandet

• När man skriver manus ska man inte tänka på den dagsaktuella tekniken och vad man kan göra med den. Försök istället att koncentrera dig på berättelsen och dess innehåll och skriv ner de effekter du skulle vilja ha med.

  Men samtidigt kan man inte skriva ett manus för effekter som är omöjliga att göra utan en stor budget...

• Hoppa inte på manusarbetet på en gång, utan skriv först en synopsis där huvuddragen och strukturen läggs upp.
• Lägg inte in egna kommentarer i manuset, det visar bara vilken dålig historia det är om du själv måste förklara vad som händer. Det är dessutom väldigt amatörmässigt.
• Ändra inte i manuset för mycket under inspelningen, för rätt som det är står du där med ett helt nytt projekt och handlingen börjar veckla in sig. Skjut hellre upp inspelningen för att ägna tiden åt att fullborda manuset.
• Besök gärna www.script-o-rama.com som har ett oerhört stort arkiv med filmmanus från bland annat kända Hollywood-filmer (låt dig inte luras av den mindre fina layouten).