Så fungerar storbildssystem som Cinemascope och IMAX

Du som trodde att widescreen var en nyhet trodde fel. Vidfilm och storbildssystem har funnits sedan början av 1950-talet och det finns en mängd specialbiografer runt om i världen. En av de mest extrema kallas Omnimax och finns utanför Stockholm på Naturhistoriska riksmuseets biograf Cosmonova. Biografen är formad som en kupol och omslutar nästan publiken. Men Omnimax är inte ensam.

Teknik

Det som skiljer systemen åt är naturligtvis tekniken, och därför är denna text väldigt berikad med tekniska uttryck. Men efter hand upptäcker du säkert att det bara är ett fåtal system som har utvecklats åt olika håll. Därför får du här förklaringar på de tekniska uttryck som används:

Perforering

Film har ett antal perforeringshål på sidan vilken kameran "drar" filmen framåt med. Storleken på hålen är mycket noga reglerade och finns till exempel i 2-perf och 4-perf, det vill säga två respektive fyra hål per bildruta.

Anamorfiskt objektiv

Film kan fotograferas med olika typer av objektiv: anamorfiska och sfäriska. Sfäriska är vanliga objektiv i motsats till anamorfiska. Anamorfiska linssystem har olika brännvidder horisontellt och vertikalt, och trycker därför ihop bilden i sidled. När man projicerar en sådan film använder man också ett anamorfiskt objektiv på projektorn som sprider ut bilden på bioduken. På så vis får man plats med större bild än vad som är fysiskt möjligt på negativet.

Bildförhållande

Termen bildförhållande näms också som exempelvis 1:2,35, vilket innebär att bilden är 2,35 gånger så bred som höjden.

Techniscope

Ett filmsystem utvecklades omkring 1960 av Technicolor i Italien. Kameran gav en bild som var 2-perf hög och hade proportionerna 1:2,35, hälften så stort som standarden (och därmed sänkte förbrukningen av film med 50%). Vanliga objektiv kunde användas, och de gav ett större skärpedjup än anamorfiska objektiv.

På laboratoriet kopierades och förstorades bilden upp till 4-perf Cinemascope med ett anamorfiskt printerobjektiv, både för arbetskopia och visningskopia.

Interscope

En svensk variant av Techniscope-systemet där negativet var 2-perf och ljudbandet kopierades in med halva hastigheten. Synkläggningen och klippningen gjordes i ett specialkonstruerat Steenbeck-bord. Användes bl.a. i Den magiska cirkeln (1970) och Du gamla, du fria (1972). Konstruerades av Tomas Dyferman 1969, och användes fram till 1972.

IMAX och Omnimax

IMAX är det hittils värsta inom storbildssystem. Systemet har en extremt stor duk som projiceras horisontellt från 70 mm film med en bildbredd av 15-perf! Bildytan på filmen är 48,6 x 69,6 mm och bildformatet 1:1,43. Projektorn projicerar bilderna i en vinkel av 180 x 125 grader, vilket gör att bilden täcker publikens hela synfält.

Filmen matas horisontellt med hjälp av ett vakumsystem som pressar filmen mot objektivets bakre del i en vågformad rörelse. De tre största tillverkarna av detta system är IMAX, IWERKS och SHOWSCAN. Alla tre gör kameror, biosalonger och projektorsystem.

I nuläget finns det 130 IMAX salonger runt om i 20 länder. Totalt har det producerats mer än 110 filmer i formatet, nästan alla i USA och Kanada. En IMAX-kamera väger mellan 60 och 80 kg och kostar cirka 90 000 att hyra - per vecka!

Omnimax

Omnimax, eller IMAX Dome som det också kallas, fungerar precis som IMAX förutom att det är gjort för projektion på insidan av en kupol för att riktigt omsluta tittarna, vilket gör det snäppet värre än IMAX. För att kameran över huvud taget ska kunna få plats med denna stora bild sätts ett extremt fish-eye objektiv på kameran. Har funnits på Naturhistoriska Riksmuseets biograf Cosmonova sedan 1992. Cosmonova projicerar bilden på en yta av 730 kvadratmeter på en 30 meter stor kupol som lutar 30 grader. Ljudet är inte sämre, de sex kanalerna har en total effekt på 15 200 watt.

Cinemascope

Franskt vidfilmssystem som spelar in på 35 mm film med anamorfiska linser på kamera och projektor som ger en bild med proportionerna 1:2,35. Även om det finns andra inspelningssystem säger man ändå "Cinemascope" filmer med lika bred bild. Lanserat 1953.

Technirama

Filmsystem som liknar VistaVision men med anamorf bild som gav kopia med Cinemascope-standard. Användes från 1957 till 1967.

Cinerama

Amerikanskt vidfilmssystem där tre sammankopplade 35 mm-kameror filmade en extremt bred bild (146 grader horisontell bildvinkel) som visades av tre synkroniserade filmprojektorer i specialbyggda biografer. Förbättrades sedan till Cinemiracle men ersattes därefter av 70 mm-systemen.

Cinemiracle

Cinemiracle är förenklad och förbättrad ur Cimerama. I Stockholm på vinterpalatset installerades systemet och visade den enda Cinemiracle-filmen som gjorts, Windjammer (1958).

VistaVision

Ett filmsystem där 35 mm-negativet löper horisontellt i kameran i stället för vertikalt. VistaVision är egentligen inget format för specialbiografer, men är värt att nämnas ändå. Bilden är 8-perf bred och systemet användes för spelfilm mellan 1954 och 1963. Används numera enbart för optiska specialeffekter.

Todd-AO

Todd-AO filmades på 65 mm negativ och överfördes till 70 mm med sex kanaler magnetiskt ljud på 5 mm av filmen. Formatet utvecklades på 1950-talet av filmproducenten Michael Todd tillsammans med American Optical Co. Denna standard används fortfarande för 70mm visningskopior från 35mm negativ, men man slutade spela in filmer i Todd-AO formatet på 1970-talet.

Showscan

Filmsystem med 70 mm filmkopior som inspelas och projiceras i 60 bilder/sek. Bildhöjd på 5-perf och ett format liknande Todd-AO. Utvecklat av Douglas Trumbull.

Sammanfattning av storbildssystem

System Format Perf Bildförh Introd Anmärkning
Cinemascope 35 mm - 1:2,35 1953 Anamorfisk
Cinemiracle 35 mm - - 1953 Förenklad och förbättrad Cinerama
Cinerama 35 mm 6 1:2,67 1952 3 synkade 35 mm-kameror
IMAX 70 mm 15 1:1,43 - Horisontell film
Interscope - 2 - 1969 Svensk variant av Techniscope
Omnimax 70 mm 15 1:1,43 1953 Liknande IMAX med bild i insidan av en kupol
Technirama 35 mm - - 1957 Liknande VistaVision
Techniscope - 2 1:2,35 1960 Förstoras till 4-perf Cinemascope
Todd-AO 65 mm - 5 1950 70 mm kopior, 70 mm standard
ShowScan 70 mm 5 - - 60 bilder/sek
VistaVision 35 mm 8 1:2,35 1954 Horisontell, Används för optiska FX

Sätt betyg

7
Läs också

5 kommentarer

  1. Lulz
    En IMAX-kamera väger mellan 60 och 80 kg och kostar cirka 90 000 att hyra - per vecka!

    Mycket Eller? Var nyss på Cosmonova och tycker det är lite jobbigt att titta nästan :)
  2. Guy Flemmich
    Hej. Artikeln var verkligen upplysande,och inte inbakad i teknik som dom i allmänhet brukar vara.Jag har själv arbetat på biograf från 1968 - 1978 och största bilden jag har sett på biograf är cinemascope.Omnimax har jag en gång sett på ett nöjesfält. Som sagt,tydligare kunde inte denna artikel skrivas.
    Hälsn. Guy
  3. Mattias Andersson
    Enligt Wikipedia är PanaVision ytterligare en variant på CinemaScope med 2 roterande linser, med en ring för skärpestabilisering och 2 ggr förstoring. Tydligen hade CinemaScope problem med närbilder och "streck-hopp"-effekter. PanaVision fixade detta.
  4. Björn N
    IMAX delen av artikeln; IVERKS och SWOWSCAN är inte någon del av IMAX, dessa är egna företag/system och har egna lösningar på projektion och visning...
  5. Björn Forseth
    Det enda jag VET om Cinemiracle (som jag har sett i aktion i Malmö, inte på Vinterpalatset i Stockholm) är, att de använde speglar för ytterkamerorna och -projektorerna (filmade alltså spegelvänt). Såvitt jag förstod var det för att slippa betala licensavgift till Cinerama. F.ö. hette Sovjets variant av systemet Kinopanorama.
    - Vistavision har jag sett många filmer på bio med, men det var ett format av vidfilmsbredd, inte cinemascope som här påstås. Visades förstås på vanlig vertikal 35 mm och lär ha uppnått bättre djupkänsla genom nedkopieringen av bilden.
    - Saknar ett system, som jag har sett är i bruk än idag, även i Hollywood: Super-16. Uppfanns av fotograf Rune Ericson till Vilgot Sjöman-filmen "Lyckliga skitar" 1970 för att vidfilm hade börjat bli standard på bio och de inte hade råd med 35 mm. Genom att fila upp bildfönstret på kameran fick han in ljus på den del av 16 mm-rutan, som var avsedd för påläggning av ljud. Uppblåsning till 35 mm gav mycket mindre kvalitetsförlust på det viset.

Skriv kommentar