Problematik vid överföring
Som bekant har video 25 bilder/sekund och film 24 b/s. Den lilla fyraprocentiga skillnaden struntar man helt enkelt i och kör filmen alltså lite för fort. För att få ett ljud som passar till bilderna måste man göra en så kallad tonhöjning (pitchning) så att ljudet synkroniseras till den nya hastigheten.
Krav och kostnader
Videoinspelningen kan vara gjord i 4:3 eller 16:9 för att passa antingen normalfilm (så kallad Academy) eller vidfilmsformatet. För att få en bra bildkvalitet, kräver det att du använder en bra videokamera. Bildomvandlarens storlek är först och främst den avgörande faktorn för bildens tekniska kvalite - en 2/3 tum CCD rekommenderas. Bandformatet bör som allt annat vara digitalt med så låg kompression som möjligt (exempelvis 1:2) och 4:2:2 signalstandard.
Att överföra video till 16 eller 35 millimeters filmnegativ görs
hos FilmTeknik
i Stockholm. De har både analog och digital överföring av video
till film. Det brukar kosta ungefär
Analog överföring
Analog överföring går ut på att man filmar av en högklassig monitor med en filmkamera som synkroniserats med videosignalens bildväxlingar. Avancerade system delar upp rött, grönt och blått (RGB) på olika svartvita monitorer som sedan färgfiltreras för att slutligen speglas samman in i filmkameran.
Analog överföring används numera mest för rutexakt kontroll av negativklippning. Innan videobandspelarna fanns var detta den enda metoden att bevara TV-sändningar. Metoden kallas telefilmning.
Digital överföring
Istället för analog överföring, kan man även göra en digital. Det ger inte avkall på bildkvaliten eftersom bilden inte behöver passera linser och objektiv som "slukar" ljus och skärpa. Istället låter man en röd, grön och en blå laser rita upp bildens pixlar på filmen. Bilden ritas upp linje för linje och rad för rad.
Alternativt överföringssätt
Ett alternativt överföringssätt från video till film gjordes i och med filmen Det okända (2000). När filmarna fick reda på att uppblåsningen från video till 35 mm filmnegativ skulle kosta runt en miljon kronor, var de tvungna att börja tänka i andra banor.
Teamet hyrde in ett back projection-system som projicerar videobilder bakifrån på en transparent filmduk, och med en inhyrd 35 mm filmkamera filmades denna duk av till en förhållandevis billig penning. Bildkvalitén blir inte riktigt lika bra men är mer än acceptabel i jämförelse med priset.
