Hur queer var Ingmar Bergman?

Det går att hitta queera rollfigurer i var och varannan film av 100-årsjubilaren Ingmar Bergman. Men varför var han intresserad av att gestalta homo- och bisexualitet? Vad gjorde att han intresserade sig för queer långt innan begreppet började användas och hur ser nutida filmskapare på Bergman i relation till dagens HBTQ-gestaltningar?

Kan man nämna Ingmar Bergman i samma mening som HBTQ-film? Ja, måste svaret bli. Tämligen okänt för många är att Ingmar Bergman var genuint intresserad av homo- och bisexualitet, med många queera karaktärer i hans filmer. Det finns tolkningar av Hets, från 1944 med manus av Bergman, där läraren, Stig Järrel, är attraherad av sin unge vackre elev, Alf Kjellin, och utsätter honom för, minst sagt, okonventionella läxförhör. I Törst från 1949 skildras uppvaktningen mellan två kvinnor, Birgit Tengroths Viola och Mimi Nelsons Valborg. Berättelsen slutar med att Viola, fylld av förakt och förnekelse av sin homosexualitet, begår självmord.

I ett panelsamtal samtalas det om hur queer Ingmar Bergman egentligen var, med:

- Isabel Cruz Liljegren, dramatiker och regissör
- Dawid Ullgren, regissör och manusförfattare
- Mette Aakerholm Gardell, regissör

Alla tre paneldeltagarna är högaktuella med egna queerfilmsprojekt. Modererator är Filminstitutets presschef Jan Göransson. Fri entré men föranmälan krävs via www.simplesignup.se/event/137729.