Skriva dialog för film

Att skriva dialog, eller filmrepliker, är svårt. Replikerna får inte vara för långa, inte för avvikande och inte heller för tråkiga. Dessutom måste de samtidigt föra handlingen framåt eller karaktärisera den som pratar. Här ger vi några tips på vad du bör tänka på när du skriver.

Berätta med bilder, men låt undertexten ge liv åt filmreplikerna

Många filmer innehåller mycket dialog. De kan ha så mycket dialog att man ibland undrar varför inte manusförfattaren valde att göra radio i stället för film. För desto mer det pratas i en film, desto mer tenderar dialogen bli det sätt att föra handlingen framåt på.

En dålig dialog känns oftast igen då den verkar krystad, ologisk och berättar exakt vad publiken ser i bild, exempelvis "det här är en bil" när man samtidigt visar en bil i bild. Eller när någon säger "jag sätter mig här" samtidigt som personen sätter sig på anvisad plats.

Om du använder ett bildmedium är det bra om du kan berätta så mycket som möjligt med bilder. Om du lyckas berätta en hel film med bara bilder är det sedan fritt fram att leka med dialogen. Detta blir oftast mycket mer spännande eftersom publiken hela tiden vet vad karaktärerna menar, trots att de kanske pratar om något helt annat. Det kallas undertext och handlar om vad man egentligen vill ha sagt. Det beror också mycket på det sättet dialogen framförs.

INT. KROGEN - KVÄLL

En man kommer framraglandes i uppknuten slips och smutsig skjorta
till en tjej som står i baren. Hon har kort kjol och rött läppstift
och fångar mannens uppmärksamhet. Mannen ser på henne med stora
ögon i flera sekunder och utbrister:

                    MANNEN
                  (euforisk)
     Gillar du jazz? Jag har all jazz du behöver!
     Följ med mig hem så ska jag visa dig...

Titta på ovanstående manusexempel om mannen som försöker få napp på krogen. Undertexten är självklar och publiken vet vad han vill, men sättet som filmrepliken sägs ger också annan information om vad mannen också tycker om. Man får samtidigt veta att han gillar jazz.

En vanlig manöver från manusförfattarnas sida är att ge karaktärerna vardaglia repliker som ger berättelsen större djup och trovärdighet. Om någon har ett problem med talet, exempelvis genom att stamma, brukar personen stamma rejält när han presenteras första gången. Sedan räcker det med att han bara stammar lite då och då för att publiken ska veta om stammandet.

Ibland ser man också filmer och tv-serier där karaktärerna går runt och pratar för sig själva. Men det är sällan eller aldrig människor går runt och pratar för sig själva om vad de håller på med eller vad de ska göra. När sedan någon "råkar" vara i närheten och tjuvlyssnar blir det bäddat för komik. Detta är bara ett dåligt och krystat sätt att föra handligen framåt på.

Låta repliken komplettera bilden

INT. VARDAGSRUM - NATT

Det är snart skymning. En man sitter med en vodkaflaska bredvid sig
i en soffa och ser på tv. Hans fru är på väg ut genom ytterdörren.

                       FRUN
                      (mumlar)
       Drick inte för mycket medan jag handlar.

Mannen lyftar upp flaskan framför sig. Blicken är fortsatt fixerad
vid tv:n.

                      MANNEN
                      (högt)
       Absolut!

Mannen tar en klunk ur flaskan.

Det är en rätt komisk scen, som när mannen uttalar ordet, drar publikens ögon till flaskan för att se om det verkligen är en flaska Absolut. Man får dessutom veta att mannen inte bryr sig så hemskt mycket om vad frun säger och att han dricker mycket. Kanske för mycket med tanke på att han inte ens bemödar sig att titta på frun när han svarar.

Det sättet han säger det på, hur han sitter, vilka kläder han har på sig och hur rummet är dekorerat spelar också stor roll i scenen. Sitter han i kostym kan man börja undra hur det är ställt i familjen, om han precis har förlorat jobbat. Sitter han däremot med joggingbyxor med fläckar av bearnaisesås börjar vi fundera på hur länge den här situationen har pågått. Med andra ord, replikväxlingarna bör komplettera vad som händer i bilden. Vi kan se med ögonen och höra med öronen, så dialogen kan i stället ge oss något vi inte redan vet med våra andra sinnen.

Dramatiska replikväxlingar

Den mest dramatiska dialogen är ordlös. När det inte finns fler ord att ta till berättar det en hel del om situationen. Andra exempel på dramatiska dialogväxlingar är när någon tvekar med att fortsätta prata. Andra kanske pratar desto mer när de är rädda. Genom tystnaden kan man också låta publiken tänka igenom det någon har sagt.

Längden på replikerna bestäms av tempot i scenen. Är det lugnt tempo blir replikerna oftast längre, medan i actionfyllda sekvenser blir det mindre tid för prat.

Tänk också på att handlingen alltid går före repliker. Om någon säger att hon är glad samtidigt som hon är arg, tror nog de flesta att hon verkligen är arg.

Men då replikerna och handlingen säger exakt samma sak kan du stryka repliken eller tillägga något som ger ytterligare information om det som visas i bild. Man kan på det sättet få med dubbelt så mycket information genom att låta bilderna och dialogerna säga hälften var. Det blir dessutom betydligt mycket intressantare och utmanande för tittaren.

Första repliken viktigast

Repliken i dialog

Den första repliken är den viktigaste. Den bör fånga karaktärens speciella språk och samtidigt tala om karaktärens mål. På så vis kan publiken snabbt orientera sig i berättelsen och bestämma sig för vem de ska heja på, det vill säga vem som är huvudkaraktären. Ett bra och roligt exempel på en karaktäriserad första replik finns i filmen American Beauty (1999):

INT. KÖK - DAG

Ricky kommer hem från skolan till sina föräldrar. Mamman står vid
spisen och lagar mat. Pappan sitter vid bordet och läser
morgontidningen.

Ricky ställer sig över spisen och tittar på när mamman rör om i
stekpannan.

                      RICKY
        Jag äter inte bacon.

Mamman tittar undrande på honom med stekspaden i handen.

                    MAMMAN
        Förlåt. Jag måste ha glömt det.

Ricky tar mat som står bredvid spisen och sätter sig ned framför
pappan som är fördjupad i dagstidningen.

                    RICKY
        Vad händer i världen, pappa?

                    PAPPAN
        Det går åt helvete med landet.

Rickys föräldrar säger visserligen inte mycket, men mammans ynka replik ger oss en ledtråd att hon är väldigt sinnesförvirrad. Pappans replik med att det går åt helvete med landet vittnar om hur han ser på samhället, med bland annat homofobi som avslöjas efterhand.

Sammanfattning

  • Avbruten dialog skapar spänning och förväntningar.
  • Undertext är det man egentligen vill ha sagt, utan att säga det rakt ut.
  • Tänk på att även tystnaden talar.
  • Dramatisk scen = lite prat, mer handling.
  • Lugn scen = mer prat, mindre handling.
  • Filmdialog bör anpassas efter scenens tempo, inte tvärtom.
  • Karaktärens handlingar är viktigare än vad han eller hon säger.
  • Om repliken säger samma sak som handlingen kan du stryka repliken.
  • Låt bilderna och dialogen säga hälften var.
  • Första repliken bör karaktärisera karaktärens uttryck.
  • Kill your darlings: stryk repliker som inte för handlingen framåt.

Sätt betyg

44
Lär dig göra film

Vill du lära dig mer om film? Prenumerera på vårt nyhetsbrev om filmskapande så tipsar vi dig varje måndag.

Jag är intresserad av:

7 kommentarer

  1. tobias
    "Att skriva dialog för film är inte det lättaste. Många har försökt, och minst lika många har misslyckats."

    Betyder inte det att alla som någonsin försökt skriva dialog har misslyckats? Jag tror nog bestämt att du överdriver lite...
  2. Simon Ström, Aleximon Productions
    Paragrafryttare... Bra artikel! Helped me a lot...
  3. Nisse
    "Att skriva dialog för film är inte det lättaste. Många har försökt, och minst lika många har misslyckats."

    Betyder inte det att alla som någonsin försökt skriva dialog har misslyckats? Jag tror nog bestämt att du överdriver lite...

    Det stod ju "många" inte "alla", de som inte ingår i många är ju inte de som försökt utan lyckats. :)
  4. Jen
    I den första texten överst på sidan har du glömt att lägga till karaktärerna i scenen:

    INT. KROGEN - KVÄLL
    (MAN, TJEJ)

    Dessutom kan man inte skriva "hon är väldigt attraktiv i mannens ögon" i ett manus, om du vill att publiken ska få den uppfattningen måste du istället beskriva hans attraktion på ett sätt som kan visas i bilder.

    I den andra texten har du glömt karaktärerna igen, plus att du inte skrivit vart kvinnar går ut ifrån. Är det från samma rum som mannen är i? Är hon ute i hallen? Vart är hon? "Vad svarar mannen?" är en tanke/kommentar som inte hör hemma i manuset, och kvinnans mummel samt mannens svar ska stå för sig självt som en dialog.


    Detta har jag lärt mig efter endast två veckors manusplugg på högskola, du kanske borde uppdatera dina kunskaper lite?
  5. Daniel
    Detta hjälpte mig mycket på traven, fick även mycket hjälp av Jen som påpekade dom små fel.
  6. Johan
    Jag tror det viktigaste rådet till att skriva bra dialog är att inte lära sig det via nån sk manusskrivar-kurs utan istället gå efter eget huvud. Se mycket film och teater men försök även att snappa upp roliga samtal som sker i vardagen.
    Fundera sedan över vad du gillade och varför du tyckte om det.
    Försök sedan att hitta din egna röst. Det kan vara svårt.
    SKRIV MYCKET! Det är det bästa sättet att lära sig på.

    Bästa dialogförfattarna jag vet:
    Quentin Tarantino, David Mamet, Kevin Smith, Aaron Sorkin och William Shakespeare
  7. Anders Fagerlund
    Hej och tack för bra tips. Har en novell som jag gärna skulle se som film. Inser att om det ska bli av får jag vackert skriva manuset själv. Sen intressera någon att göra filmen.

Skriv kommentar