Dit vingarna bär

Standardrama om en ung tjej som mister sin pappa och måste bearbeta sorgen.

Uppsåtet är gott, och mycket arbete har säkerligen lagts ner på att framställa dessa minuter, men resultatet är överdramatiskt och väldigt klichéfyllt. Och även en hel del ofrivilliga skratt får man fram på fel ställen.

Ljudet är tyvärr ingen höjdare heller och skådespeleriet är här och där ganska krasst men ändå är den fin på ett något naivt sätt och har kvaliteter, vilket gör den sevärd.