Kulturama filmskola

Kulturama filmskola är en eftergymnasial filmutbildning med tyngdpunkt på praktiska övningar. Tanken är att man lär sig mycket genom att producera mycket. Som student får man lägga ner en hel del tid utöver skolan för att genomföra projekten på ett bra sätt.

– Det är en intensiv hantverksutbildning. Vi har små inspelningsgrupper, högt produktionstempo och mycket övningar, säger John Simonsson som är biträdande rektor på Kulturamas filmskola.

Jonas Barringer är 24 år och driver ett produktionsbolag i Stockholm. Han har gått båda åren på Kulturamas filmlinje och valde skolan främst av tre skäl:

  • Det är en utbildning med både spelfilm och dokumentär.
  • Man använder riktig film i vissa av produktionerna.
  • Man får testa på alla områden i produktionsförloppet.

Han valde bort Stockholms filmskola eftersom den inte är CSN-berättigad. Han ville inte lägga tid på att jobba på dagarna och bara kunna syssla med film på kvällstid.

Jonas Barringer, student vid Kulturama
Jonas Barringer är 24 år och jobbar som ljussättare och fotograf i sitt företag Barringer Pictures. Han gick ut andra året på Kulturama våren 2007.

Kulturama tar ut en terminsavgift på 41 000 kronor. Det blir alltså 82 000 kronor för ett års studier och 164 000 kronor för två år. Sedan tillkommer levnadskostnader. I vårt räkneexempel längre ner har vi tittat på vad den totala kostnaden blir för en student, inklusive levnadskostnader. Allt som allt kostar det ungefär 260 000 kronor att gå två år på Kulturama. 200 000 är lånade CSN-pengar och 60 000 egna pengar.

– Det kostar ju en hel del. Men det som är det fina är att man varje dag lever och jobbar med film. Man gör inget annat och pratar inte om något annat. Helt plötsligt har man nått en hög nivå utan att man själv märkt det, säger Jonas Barringer.

Han rekommenderar utbildningen till dem som vill hålla på med film men inte har koll på hur ett team jobbar eller hur professionella kameror fungerar. Den som har testat på och är driven men behöver lite mer kött på benen för att få jobb.

– Den allra största styrkan med skolan är att det alltid är något projekt igång. Man begår mindre och mindre misstag samtidigt som man blir bättre på att se om ett manus är bra, om produktionsplanen kommer att hålla, hur man berättar med bilder.

Utbildningens upplägg

Filmutbildningen är indelad i två år som man söker var för sig. Man måste inte ha gått första året för att söka in till andra året, så länge man har motsvarande kompetens.

Första året lär man sig grunderna i hur man gör film. Man gör sex filmer och använder sig av både video och film (16 mm). Man roterar mellan de olika rollerna i produktionsförloppet. Andra året sänks produktionstempot något och man specialiserar sig mer i den roll man valt.

Studenterna delas in i grupper på 4-5 personer och varje grupp får ett kit med allt de behöver utom kameran. På det sättet slipper de boka ut prylar utan sköter det inom gruppen. Eftersom det är så pass stort fokus på praktiska övningar måste man vara driven och kämpa utöver lektionstid för att få ut maximalt av utbildningen.

Antagning

För att bli antagen till Filmlinjen år 1 krävs någon typ av förkunskap. Att man gått medieprogrammet på gymnasiet till exempel. Man behöver inte ha gjort en film för att ansöka. Tyngdpunkten läggs på intervjun. Varje år söker ungefär 65 personer och man tar in 24 av dem.

– Vi vill inte hämma sökandet för första året. Det ska kännas öppet att komma in, säger John Simonsson.

För att bli antagen till Filmproduktionslinjen år 2 krävs att man gått första året eller att man lämnar in tre egenproducerade filmer och en skriven scen. Varje år har man ungefär 30 sökande och tar in 12 av dem.

Kulturama

Kött på benen

De som går andra året kan vid behov få göra korta inhopp hos olika produktionsbolag i Stockholm. En slags minipraktik som ger erfarenhet och kontakter. Man har valt att göra på det sättet eftersom eleverna betalar för att få en utbildning och inte för att jobba gratis. Med det tajta schema de har finns det inte tid för långa praktiker.

John Simonsson poängterar att det inte räcker med att utbilda sig för att få jobb inom filmbranschen. Det är lika viktigt att man kan marknadsföra sig och att man är pålitlig. Man kan se Kulturamas filmutbildning som en förberedande utbildning för högre studier, men även som ett alternativ till det.

– Man måste inte gå DI. Det beror på hur man är som person. Efter utbildningen hamnar många av våra elever i egna firmor, på en TV-station eller kanske inom film som B-foto. Sedan kan man jobba sig vidare därifrån.

För att bli lärare på Kulturama krävs att man har yrkeserfarenhet och förmåga att lära ut. John Simonsson har läst filmvetenskap, gått Stockholms Filmskola och jobbat i eget produktionsbolag två år. Han har jobbat på Kulturama sedan 1989.

Räkneexempel

Som med alla utbildningar gäller det att ta ställning till om det är värt de lån man tar. Fullt lån innebär cirka 5 000 kronor i månaden. På Kulturama har man även en terminskostnad på 41 000 kronor att betala utöver sina levnadskostnader. En del av terminskostnaden kan man täcka med ett merkostnadslån hos CSN som är på ungefär 25 000 kronor per termin.

Hur mycket kostar det?
Kostnad Längd För två år
CSN-lån (hyra, mat, öl/hyrfilm): 5 000 kr 10 månader 100 000 kr
CSN merkostnadslån (terminsavgift): 25 000 kr 4 terminer 100 000 kr
Terminskostnad: 41 000 kr (-25 000 kr merkostnadslån) 4 terminer 64 000 kr
Totalkostnad: 264 000 kr

Om man tar fullt lån och merkostnadslån för alla fyra terminerna blir det en skuld till CSN på cirka 200 000 kronor. Utöver lånet behöver man lägga till cirka 60 000 kronor för de fyra terminerna.

Fakta om Kulturama
Ägare: Medborgarskolan
Organisationsform: Ideell förening
Kostnad: 41 000 kr per termin
CSN-berättigad: Ja
Antagna: 24 första året, 12 andra året
Hemsida: kulturamafilm.se

Sätt betyg

9

5 kommentarer

  1. El Mago 7
    Kuturamas ledning drivs av ett gäng inkopetenta människor.
    Vars intresse inte är att bli en bättre Skola eller att ta hand om sina elever. Snarare elevernas sky höga avgifter tar hand om deras personliga utgifter. Förvänta dig inte så mycket av skolutbildning, läroplan som inte har ändrats på 100 år eller Kulturamas kontakter o samarbete med andra Etablerade filmföretag o branchen, för det finns inte.
    1a Terminen är bra för dig som inte har någon erfarenhet alls inom film, aldrig rört en kamera men är beredd att betala 40.000 "for the absolute basics".
    Jag gick själv där och blev mycket besviken, löjligt att de inte stödjer uppmuntrar och engagerar sig i elever som verkligen är dedikerade och brinner för Film.
  2. Media högskole student
    jag tycker absolut det är viktigt att man har förkunskaper när man ska försöka börja på Kulturama. I alla fall att man har ett genuint intresse och att man har potential. Har du inte någon som helst potential eller erfarenhet av filmarbete/ filmproduktion så kan det vara svårt att sätta sig in i hur det är att arbeta med film.

    Det höjer ju kvaliten på de som kommer in. Och det höjer i sin tur kvaliten på utbildningen.

    Har du inte det kan du ju alltid gå ett år på folkis med film som inriktning. så får du ju den där erfarenheten, eller så går du någon filmkurs på kvällarna. Det finns alltid vägar att gå för att få lite mer erfarenhet. Sedan tror jag att om du vill söka och att du i ditt personliga brev beskriver din passion lika starkt som du känner den, så kommer det lysa igenom och du kommer komma in på det sättet.

    Jag tycker dock du är lite fördomsfull, när det kommer till att mediastudenter inte kan vara potentiella genier utan bara konstnärliga fattiga artister som finns på gatan är de riktiga genierna....är det inte så att du är PK då.
    Det är väl bra om alla får möjligheten de på gatan och de som gått en linje eller annan utbildning.
  3. självständig
    "För att bli antagen krävs någon form av utbildning eller förkunskap"
    Vilket är helt sjukt med tanke på att många stora filmskapare inte hade erfarenhet när de började. Dom äkta genierna hittar ni på gatorna, sluta va så PK.
    Konstnärer har aldrig varit högutbildade.
    Originella visioner hittar ni snarare på gatan än i någon finnig tonåring som pluggat medialinjen.
    mvh självständig
  4. Marlon - Kulturama student
    Hej,

    jag studerar på Kulturamas filmlinje. Mycket är som du säger - basics. Men en utbildning som filmproduktion handlar om att sätta sin egen ribba, testa sig fram och att få feedback. Det handlar inte om att läraren ger dig en manual där det står "så här gör du en film som kommer vinna massa priser och göra dig ekonomiskt oberoende".
    Kulturama är en yrkes-/högskoleförberedande utbildning, jag skulle jämföra Kulturama med en utbildning som ex. Basis.
    Sen råder de delade meningar om priset... som dessutom höjts.
  5. ex-student
    Håller med Marlon till en viss del om att Kulturama erbjuder baskunskap inom film samtidigt som det hela upplevdes som en stor röra för mig. Slitna lärare, okonstruktiv kritik, plus en tendens att favorisera några och strunta i andra. Lärarna kör kvällskurser och utbildar gymnasie elever, så man förstår vart all trötthet kommer ifrån. Däremot betalar man åttio två tusen per år så vill man slippa jaga sina lärare och be om hjälp. Konsultera gärna med elever från tidigare år och gör en egen slutsats. Personligen, så tycker jag att det finns bättre skolor än kulturama, i alla fall bättre än utbildningen ovan.

Skriv kommentar